I mörkret är alla fascister grå - i visionens ljus spricker dom

Å ena sidan kan man förbanna det fascistiska mörker som sänker sig över Europa - eller så får de partier som påstår sej stå för ljuset tända visionens facklor.

Det går inte längre att föra en 'lagom' liberal politik där man litar till att 'lagom' stora skandaler ska ge nya röster till ett alternativt 'block'. Ett 'hope-plock' som bara marginellt är intresserat av att ta itu med de strukturella problem som med allt större tydlighet håller på att bita sej fast och utradera känslan av samhället VI.

Jag ser hur vi långsamt men säkert accepterar att tågen inte tål snö - att patienter ska ligga i korridorer - att skolan missar både socialt och pedagogiskt - att privatiseringen nu är så självklar i offentlig sektor så inte ens den mest förhärdade kollektivist höjer sin röst - att FAS3-tåget rullar allt snabbare (utan tidtabell) med allt fler passagerare - att människor utförsäkras - att man inte behöver samma vård i inlandet som vid kusten osv.

Ett samhälle som i sina grundfunktioner avhänder sej ansvaret till privata aktörer, tappar snart nog kontroll. Samma privata aktörer använder med självklarhet våra allt färre skattekronor för att skapa 'vinst' för sitt eget bolags bästa - i mina öron låter det rakt av ineffektivt.

Med jobbskatteavdrag får vi som enstaka individer under en kort period mer i plånboken - förutsatt att vi har jobb! Arbetsgivaren har just idag, intet att vinna på detta tveeggade svärd. Arbetsgivaren kan dock i en framtid pressa löner med hot om avsked/neddragningar - man väntar helt enkelt in att arbetslösheten ska växa och drabba fler sektorer.

Den dagen så står vi där med högre egenavgifter, lägre lön och ett sämre skatteunderlag. När det verkligen kommer att krisa då ökar skatterna och plötsligt så är det 'okul' även för den som råkar ha en lön att ta ut.

Jag förbannar inte mörkret - jag ser att det finns flyktingar och sen finns det invandrare. Med en liten vink om att båda grupperna har behov och behövs - vi slipper inte undan att bli mångkulturella - vi måste för vårt eget BNPs skull hitta rätt väg och utan 'gråtrollens' förbannelse.

Jag ser ett sönderslaget Grekland där rena nazi partier växer fram. Jag ser 'sparbeting' som bara drabbar de som inget har. Jag ser hur man 'räddar' banker, men kastar ut de 'skyldiga' ur sina bostäder i Spanien. Det hände även här - bankerna satte folk på bar backe under vår 'välskötta' kris i början på 90-talet. Många offer från den krisen lever mitt ibland oss - men med eviga skulder.

Att det mörka blå molnet från höger sveper in över hela västvärlden kan inte gått någon förbi? Men förstår människor vad de faktiskt passivt står å glor på? Förstår dom att samhället kommer att till den grad hårdna, att fundamentet för ens ett väldigt litet liitet 'vi' - fullständigt rämnar?

Där i spillrorna finns det plats för SD och deras stödtrupper och stödtrupperna har fortf  kängor och behöver inte gå till Storkyrkan tillsammans med Jimmie Åkesson - iklädda svensk folkdräkt.

De extremt högerextrema har fått ett tyst mandat att ta tag i järnrören och föra sommaren 2010 vidare ... risken finns att även Solsidan kommer att skuggas av dessa moln - för ingen tror väl att dessa unga arga män är helt obildbara?

Nu citerar jag Björn Elmbrant:

"När nazismen segrat i Tyskland 1933 diskuterades hotet på Socialdemokraternas partistyrelse. I protokollen kan vi läsa ordföranden Per Albin Hanssons analys: Bara genom att ”sörja för folket” kan vi mota fascismen. Med andra ord: Att öka den sociala tryggheten för dem som  var på väg att falla ut."

Per Albin var inte bara visionär - han var pragmatiker också - en viss skugga faller dock över hans minne, pga  Ådalen.

Men Björn E. - vad jag saknar dina krönikor i radions P1! Dom var både oroande roliga underfundiga och bemängda med kunskap!

Janne