onsdag, januari 21, 2009

Så blev en farhåga besannad

Tråkigt att den lagstiftning som skulle bli till ett rättvisare skydd för flyktingar, ger möjlighet att utvisa ett barn.
Tråkigt att det inte finns 'några hinder att verkställa avvisningsbeslutet'
Tråkigt att behöva göra det sannolikt att hon kommer att fara illa när verkställigheten är ett krasst faktum.
Tråkigt att det fanns en majoritet i riksdagen för en lag som kommer att dra än fler kritiska blickar mot vårt land

För Lollo är det en katastrof - må du goa unge gömma dej på ett kärleksfullt ställe så länge det behövs ...

torsdag, januari 15, 2009

Du vackra frihet …

.. för mej börjar frågan om frihet bli – vems? Vi kan fortfarande skapa en blogg och skriva saker som kommer från hjärtat, vi kan skicka insändare, vi kan i mån av kapital trycka böcker osv ..

Men att friheten håller på att begränsas är helt klart och ställt bortom allt rimligt tvivel. Tecknen är många och ett av de tydligaste är statsministerns hot om att avgå om inte FRA lagen tar sig igenom kvarnen. I mina ögon är det respektlöst mot väljarna och konspirationstankar dyker upp – men det kan väl inte vara så att vi redan har ett så djupt samarbete med underrättelsetjänster världen över att vi har ’förbundit’ oss att leverera information? Kan det vara så illa att vi säljer ut andras frihet för att behålla vår egen? Vår egen säger jag som om det är självklart att jag har rätten till min.

Vems frihet är det som FRA IPRED ACTA med fler lagar och förslag på lagar ska värna? Det är med nödvändighet så att alla som vill ha sin integritet – sina tankar ifred undviker att utsätta sej för en maktapparat som verkar i det fördolda, en makt som kan kartlägga allt jag gör och få bättre kontroll på vad jag gjort än vad jag själv ens kan redogöra för. Det blir faktiskt så att man undviker att kräkas i rabatten efter kräftkalaset – inte för att jag har det för vana – äter ju inte ens kräftor, men du förstår säkert vart jag syftar. Vi kommer att tassa lite försiktigare, betala kontant, låta bli att dra bonuskortet, köpa böcker istället för att gå på bibblan. Undvika tandläkaren i det längsta och sexrådgivningen hos landstinget. Vi kommer att prata mindre öppet i telefon.

Hela min känsla av att vara en viktig del i samhället krymper. Känslan av att både ha rätten och skyldigheten att påverka inriktning, färdmedel och vision dunstar sakta stekt av detta påstådda nödvändiga förmynderi. Vridningen är så tydlig – mot ett repressivt samhälle.

- Journalisterna är rätt så tysta – milt sagt
- Riksdagens ledamöter tycker sej inte behöva svara på frågor från allmänheten
- Man ser hur helt horribla utvisningsbeslut verkställs
- Och vad händer med integriteten då Schengen tröskats igenom?

Lite av råge blev det med ovan i bakhuvudet – att tvingas höra alliansen beskärma sej över Lars Ohly! I december som gick hade V 7,9 % (enl Synovate) av väljarsympatierna – vi kanske ska internera dem enligt gammalt svenskt manér – för de kan ju inte veta sitt eget bästa som röstar på V och dom är ändå säkert stalinister hela högen?

Är det inte dags för alliansen att författa en egen vitbok? För i samma debatt var stödet för Israel öronbedövande! Skämmas borde ni .. helt enkelt. Svd Vid en hastig koll finns 65 resolutioner från FN som ställer krav på Israel, men eftersom storebror USA uppenbart inte tycker det är något att bry sej om så fortsätter ockupation rovdrift på mark och vatten.

Men jycken som man i 60 år trängt in i hörnet ska inte få försvara sej, varken med ord eller vapen. Att skylla på övriga arabvärlden är bra så lamt, det var västmakter som skapade det problem som nu är en av de farligaste och humanitärt sett vidrigaste krutdurkar vi någonsin varit på väg att tända eld på.

tisdag, januari 13, 2009

Utanförskap ...

.. så som jag lider av detta – denna farsot – att bli lämnad utanför, utan möjlighet att komma in i värmen. Känner du också så? Du bultar på dörren, du hör skratten därinne, nästan känner värmen av de lätt svettiga kropparna, doften och musiken. Du står där ute i ett duggregn som snart skall övergå i hällregn – om nu SMHI har rätt.

Jag känner mej utanför, säger det med skammen hos den som inte finns med bland de lyckade, den som inte ska åka till Verbier i vinter – kan inte ens stava till orten. Jag är inte heller inbjuden till årets vernissage och vet du vad - jag har ingen flyktingstatus. Jag har inte cancer. Känner mej främmande inför kurder för att inte tala om kineser.

Allt detta kan jag leva med för jag har minnen från Skellefteå – bott i Rinkeby – jobbat på Beckis – cyklat som en dåre till sonens födelse och vet du jag har åkt skidor till ladan och hämtade hö …

Men det är att vara utestängd som hämmar mej på riktigt:
- med kineser – fattar inte ett ord vid pokerbordet
- med kurder - de gör mej nervös för dom hoppar mellan svenska och önskan om en egen stat
- med mina investeringar - jag har inte förlorat en krona på mina aktier - hade ju ingen
- med lägenheten i Spanien – köpte jag ju aldrig

Vet inte vad som är värst när jag tänker efter – men när jag gjort det en stund (tänkt efter) så avskyr jag att fyra partier ’de fyras gäng’ har lyckats kidnappa ett ord med god hjälp av media - ett enda ord UTANFÖRSKAP och gjort det till sitt, utan att ens ett ögonblick själva behöva smaka på något av dess salt. Om det bara irriterade mej – men jag får tårar i ögonen då jag möter de människor som på riktigt är utanför och jag kan gråta då jag ser de sargade som stängs ute.

Låt bli att missbruka vårt språk! Det är snart det enda vi övriga har kvar att uttrycka det vi vill, det vi behöver och vart vi vill resa i livet – Fredrik jag vädjar till din goda vilja, du där innanför – du som känner doften och värmen. Du som vet hur skönt det är vid brasan. Du som står vid rodret – säg vad ni menar - ni fyra i ert gäng - vad ni egentligen menar med ordet utanförskap

söndag, januari 11, 2009

julen varar ända in till påska ...

Jag har just firat lilla julafton med mina barn - dom är så många och juleriet begås för deras del på annan ort den 24:e än där jag befinner mej. Försök sen hitta ett datum som passar alla 6 och extradotter .. men vi hittade idag och det slår mej tyvärr lite efteråt hur viktigt det är med konflikter.

Ska väl först som sist sägas att mina ungar är grupperade i de gamla och de nya - 3 + 3 - mao 2 mödrar involverade och de spänner i ålder från 10 till 23. Sammantagna är dom min härliga skock - en lite skränig sån och var unge är unik på sitt mer eller mindre knäppa sätt.

En trummar ständigt och alla vrålar - Slutaaa! En annan snor hela soffan om det går och pockar på all tillgänglig uppmärksamhet. En tredje deklarerar sin suveränitet och den omfattar så klart alla områden. Den fjärde är 'bäst hitills' och hon råkar vara yngst. Lilla damen 'stålfjäder' flippar sina sms med en hastighet att man undrar hur få ord som krävs för ett meningsfullt informationsutbyte .. Så har vi grande bror - han har blivit så cool på det där underbart mjuka viset - såå varm och så härlig men fortf lika drömsk - in i verkligheten grabben! Jobba på i ditt spår. Extradottern? Jo det är en sort för sej - vilja i massor - sårbar klok och lite galen - helt klart på G ..

- Ja så var det konflikter. Tro inte annat än att dessa 7 munhuggs brottas retas jävlas och för ett liv som skulle få arbetsskyddet att reagera - gå in med sanktioner och krav på ljuddämpare på var unge - lovar!

Men dom vågar ha konflikter - dom vågar bråka. Samma hetta från 10 åringen som han på 23.
Varför är det nu så bra då - med konflikter?

Jag tror att detta med positiv förväntan är något alla dessa bär i relation till varann 'vi löser det här' finns hela tiden med. Vi hör ihop och det kan inte vara på annat sätt. Är man trygg i att det finns hjälpande händer trots konflikt så slipar konflikter - ger nytt djup och nya insikter - inte så att det vid dessa bataljer skrivs filosofiska avhandlingar - nej det är mer erfarenhet som bärs ut till bilen vid avfärd. Dom tar med sej var sin liten pusselbit från kvällen och aldrig skall dessa pussel läggas på samma bord - dom är individer som av gruppen faktiskt stärks att bli alltmer individuella än kollektiva och ändå vill jag tolka in hur deras respekt för flertalet växer

Ni 'ungar' får rätta mej om jag har fel ...

Jag kan inte låta bli att dra en parallell till konflikten i mellanöstern - finns där någon positiv förväntan på den andra parten? Finns där någon 'förälder' agerande moderator?

Jag lämnar den frågan öppen

fredag, januari 09, 2009

Vi MÅSTE ..

... snabbt ta ställning för eller emot - vem behöver fundera en stund för att få en helare bild?
... läsa mellan raderna och helst hitta alla fem felen direkt - för gud nåde om det uppstår kommunikation?
... slagfärdigt avfärda tänkande som inte är vårt - hur skulle vi annars kunna vara utan ansvar?

Ovan några plock av ax av de självpålagda måsten som iaf jag släpar runt på

Av livet har jag nog inte lärt så mycket - mer livet som tvingar fram genom att fösa in mej på smalare stigar - droppa mej i själsliga törnesnår - jag har blivit mjukare - kanske tom en gnutta ödmjuk - men jag vill slippa förödmjukelsen.

Jag vill lära mej stå upp för att även andra ska slippa såren och den fruktansvärda ovissa skräcken inför en död - onödig för tidig död. Jag drar gärna ut det till sin yttersta konsekvens - döden - det blir tydligare då.

I Gaza är det övertydligt hur vi ställer oss för eller emot i stunden. Är vi inte för så är vi emot Israel. Lillebror Israel vars enda önskan är att få leva i fred, det tråkiga är att storebror och Israels föräldrar aldrig lärde Israel att umgås i grupp, ingen sa 'Men snälla Israel nu har vi ju knuffat undan de andra barnen för att du behövde den här platsen - då måste du sluta och slå de barn som är kvar'. Nej omvärldens dåliga samvete och i maktbalansens namn så fick lillebror hållas redan innan han ens officiellt var född .

Resultat? För eller Emot? Jag är för Israels existens - men det betyder inte att de har rätt att ockupera fängsla och bygga murar eller dränera jordanfloden på allt vatten. Jag är för palestinierna, de har samma hemortsrätt idag som de hade innan 1948 - vilket betyder att man måste ersätta palestinierna - många förlorade allt - somliga kördes ut för att sen inte få återvända - andra helt enkelt dödades. Hur många fler palestinier ska behöva dö, innan vår skuld till dem liknar den 'skuld' som väst kände inför judarna efter andra världskriget?

Måste mänskliga värden stå mot varann? Vem är ond och vem är god?

När världens ledare leker pragmatiker och samtidigt blundar som man ger krediter och skickar ett skepp lastat med allsköns förstörelsebringande vapen till - vem? Palestinierna för att jämna oddsen? Nänä! Varför inte? Man sålde under pågående krig mellan Iran-Irak till båda sidor?
-Aha!! säger du det!? Araber på båda sidor okej!! Priset på olja hölls nere? Ja men då såå ...
Det iraeliska folket är 'nästan' europeer ...

Allvarligt - OM de mänskliga rättigheterna ska ha något värde annat än som vackra ord, så är det dags att sätta tryck på våra politiker att släppa skulden mot 'judarna' och istället avkräva det israeliska folket i demokratin Israel att faktiskt respektera FN och internationella konventioner. Vi kan inte bortse från den skuld vi idag har samlat på oss till det palestinska folket som varken har en stat eller rättigheter.

Jag tror inte för ett ögonblick att det blir fred bara sisådär, tyvärr tror jag att det krävs en internationellt stödd ockupation i området. Parterna har tappat perspektivet och viljan till fred bland både israeliska som palestinska ledare är helt enkelt obefintlig.

Man måste ha modet att rita om kartan en gång till - tyvärr med tvångsmedel och kanske om 20 år så har den värsta bitterheten lagt sej .. för den utveckling vi ser nu är början på en brand som kan sprida sej