söndag, september 25, 2011

Hej Lisa Abramowicz


När jag tittar på bilden av dej ser jag en varm människa med goda avsikter och jag väljer just på grund av dina ögon att tolka dej med värme - vi tycker olika i mycket - men en annan människas ärliga vilja att det ska bli bra för många betyder mer för mej än skillnad i åsikter.

Men jag tror en skillnad är tolkningen av vad det skulle innebära om Palestina upptogs  i FN - jag tror att i ett längre perspektiv ska du och jag hitta de där trådarna som löper samman - längre fram.

Jag har lärt mej att den envise kan vara både dåre och klok - man vet inte vilket förrän senare - ofta långt efteråt.

Nu envisas jag med att påstå att det vore bra för Israel att Palestina tas upp i FN - det skulle ingjuta hopp och tro på livet hos såå många människor som känner att deras röst alltid tystas - aldrig blir hörd till punkt.

När människor känner sej hörda så blir deras hjärta lite mjukare - deras tankar rör sej mot det varma i människan - man blir mer benägen att lyssna och faktiskt slappna av - lösningar i det praktiska livet blir plötsligt möjliga

Jag tror att vi båda har svårt att låsa oss vid siffror årtal och antal offer?

Jag tror vi båda vill se vettiga - icke extrema åsikter - vi vill få ett lugn i samtalet och jag måste säga att det är bra att världen får mer ansvar för vad som händer i denna region - faktum är att den sk västvärlden skulle tvingas ta verklig ställning vare sej det är i Haag eller NY - det tycker jag att vi ska lämna till dem!

Därför har alla att vinna på att Palestina erkänns - gränserna finns inte - helt sant - men det finns två folk som båda behöver lägga sin kraft på något annat än hat

Just för att föra samtalet vidare så måste man börja på ett sorts noll - ett noll som kanske är 1949 eller 1967 - men vägen finns!

Inga kommentarer: