Jämlikhet, Solidaritet och Pajkastning?

Jag läste Maria Svelands artikel i DN och jag
uppfattar artikeln som en enda stor fråga.

Det tråkiga är att så många bloggare tar tillfället i akt att pumpa upp
sina egon, istället för att ställa sej själva nya frågor.

Jag gillar möjligheten som internet erbjuder av fri debatt och
åsiktsutbyte - det jag kan tycka blir helt tokigt är dessa spetsfundigheter
som är mer personbundna än idébärande.

Det för inte debatten framåt, snarare knyter det ned oss alla mot myrstacken
där våra idéer sakta förtärs - fylls av stinkande syra - orden tappar sin
innebörd och slutar bilda nya frågor - nya mål.

Målet för mej är inte ett färdigt samhälle - en färdig politisk idé - ett
färdigt familjemönster eller ens jämlikheten mellan könen, klasserna,
länderna ...

Jag är man - jag är vit - jag bor i ett I-land - jag har barn och jag är i den
övre medelåldern - men jag är fortfarande nyfiken på hur det kommer
sej att högern har lyckats få ett så starkt grepp om den sk sanningen?

Vi har en regering som faktiskt inte ställs till svars för sina uttalanden kring
vad utanförskap är - att vi faktiskt har ett budgetunderskott - att det bara
etablerats 2 nya apotek sen de privatiserades osv osv

Sen kommer vi ned på språkprov - invandring med spetskompetens -
kärnfamiljen - religionsfrihet - och en illusion om den svenska modellen.

Ingen av de frågeställningar som finns när man pratar om ovanstående har
någonsin haft ett slutgiltigt svar och kommer aldrig att få det. Frågorna
måste få finnas och de utvecklas om vi kan dra oss bara en liten bit ifrån det
egna egot, den egna sfären och lyssna med hjärtat, tänka med skallen och hålla
käft när andra pratar - här misslyckas nätet - tyvärr.

Hermann Hesse ansåg att det var varje människas plikt att läsa även mellan raderna
när vi vill förstå vår meningsmotståndare - tänkvärt i en tid där man helst ska avstå
från lyxen att tänka själv.

Så fortsätt att känna Maria Sveland - om det ger myrsyra i en å annan hjärna
får vi leva med det.

Rättelse:
När jag sa att det bara startats två nya apotek efter privatiseringen, så är det 
lögn och förbannad dikt - men det är sant att bara två nya orter har fått apotek 
som saknat det - innan privatiseringen. Hur många apotek som därefter gått i 
konkurs vet jag inte - men det är tydligen några stycken. 

Det alla sjuka vet, är att alla apotek inte har de dyra/individrelaterade 
medicinerna på lagerhyllan som kanske är nödvändiga för att leva ett drägligt 
liv. 

Slutligen:
Allra sist undrar jag varför Aftonbladet och Expressen utesluter fria bloggare och 
väljer bort att låta dessa fria tankar speglas mot deras egna artiklar?