Makten och härligheten

Man får inte slarva med det egna ansvaret, varken som enskild individ eller som makthavare och makthavare är vi allihopa – du med.

Jag är makthavare i mitt lilla liv, jag utövar viss påverkan på mina barn och andra mej närstående. Mitt maktutövande kan knappast sägas basera sej på genomtänkta och rationella analyser. Min ’omvärldsbevakning’ är bristfällig redan vid frukostbordet. Väl på jobbet utövar jag både formell och informell makt. Min makt låter sej knappast sättas på pränt eller beskrivas, för att ens jag, än mindre mina arbetskamrater och chefer på så sätt skulle förstå vad jag gör och inte gör.

Mina chefer har i viss mån större makt än jag och kan genom sina beslut påverka min situation och jag misstänker att även de följer med och oftare än vad som kanske erkänns grundar sina beslut på andras åsikter – läs instinkt .

Jag har svårt att se att livet i sin praktiska tillämpning är strukturerat och följer en ’Master Plan’. Snarare tror jag att vi improviserar och löser verkliga eller inbillade problem vart efter de uppstår. Det är väl så djur gör? Följer sin magkänsla och löser med flykt eller skydd då fara lurar?

Så har vi då flockbeteendet – jag sällar mej till den flock som erbjuder skydd och värme, valet gjorde jag längs vägen och det är en gradvis process där jag sakta inlemmats och stöpts till det jag är idag och jag undrar hur förändringsbenägen jag egentligen är?

Drivs även våra ledare av dessa i grunden primitiva krafter?
- Ja antagligen och de är allt mer trogna sin egen ’flock’, att de är valda av oss är för dem en självklarhet, att de är våra representanter har de förträngt.

Finns det en verklig vilja att fatta beslut som är både kloka och långsiktiga?
- Nej – inga beslut verkar längre ligga fast och i stort sett inga beslut verkar ha en vision som grund, alltmer av rävspel utspel falskspel – så är vi ute ur spelet vi som valde …

Finns det en levande dialog mellan ’oss’ med relativt få maktmedel och de som triangulerar mot mitten hela dagarna, men som i sak sitter inne med den reella makten?
- Nej! Jag tycker att vi under många år fått bevis för något helt annat, ett utvidgat EU med fler i samma maktflock så har lojaliteten styrts över till de andra ländernas representanter i komission och parlament, snarare än med oss som skickade dit dem för att representera oss.

Det stora problemet för mej är att känna respekt för en lagstiftande församling där tom vår utrikesminister haft en hel del knepigt för sej och ovanpå det ylar över dålig journalistik (FRA frågorna) där han i sak medgav att information kan lämnas till diktaturer, där statsråd haft svart städhjälp, gjort uppror mot monopol TV genom att inte betala licensavgifter – dessa skall jag lita på?

Ska jag lita på att de månar om rättsäkerhet för flertalet då vår statsminister vägrar ta debatt om FRA? Då han bokstavligt talat är med och driver igenom Ipred trots andra visor för en kort stund sedan? Kan man lita på fyra toppstyrda partier där man piskar skiten ur sina egna inför prestigefyllda omröstningar i kammaren?

En regering som räddar nackskinnet på Carnegie - detta rötabo? Samma natt super Carnegies ledning skallen i bitar på Stureplan – beklämmande! I nästa stund ska vi slå igen hela västsverige eller dom kanske klarar krisen trots regeringen?

Jag trodde aldrig på de nya moderaterna som någon ’kraft’ som ville vitalisera och ta med alla på tåget, men många andra gjorde faktiskt det och nu viner piskan och morötterna behåller eliten för sej själv. Det som känns lite märkligt är att både KD och C låter sej göras till moderata fackelbärare, att FP alls finns är märkligt för de är väl snart de ’gamla’ moderaterna?

Vi är många som ser hur man direkt ljuger om både a-kassan och försäkringskassan och där är de ’moderata’ krafterna flitiga: Ett Hjärta Rött

Milde tid – så heter det att ’vi behöver’ och dom säger ’vi lyssnar’ – vad lyssnar ni på ni där uppe? Det krävs nog en hel del för att de fyras gäng ens ska få den minsta uns av respekt från min sida. En sak hade väl varit om man verkligen i klartext sagt att man ville montera ned hela skiten och sälja ut det som ev blev kvar …

Så var är vår makt? Vad kan enskilda medborgare påverka för att slippa bli radikala talibansvenskar? Ett repressivt maktutövande radikaliserar 'massorna' … glöm inte det!