Är vi delaktiga i USAs utrikespolitik?

Jag tycker Daniel Sandström har poänger i sin krönika, men jag saknar frågan varför i princip hela vägen.

Till exempel:

- Varför arbetar senatorn Obama för en minskad övervakning - men inte presidenten Obama?

- Varför lovar presidentkandidaten att han som president skall stänga Guatanamo?

Jag har inte heller svar på dessa frågor. Jag tror inte det är orättvist att påstå att Obama hade alla möjligheter att INNAN värdera möjligheten av att genomföra sina utfästelser SENARE.

Det är inte så att Obama var en ensam fredsduva som flög omkring och hoppades. Han hade redan som senator samlat en kader av rådgivare runt sin person och sitt budskap. Som president har han ännu fler.

Att det är en annan femma att stå fri och maktlös jämfört med maktfulkomlig och låst är solklart.

Men varför är skillnaden så stor mellan orden före  och handlingarna efter?

Frågor av den här typen behöver få svar för att politikerna ens skall komma i närheten av att återfå folkens förtroende. Media kan spela en långt viktigare roll än vad man verkar ha lust med.


Sen läste jag Peter Wolodarskis kolumn där han bland annat skriver så här:

"Det finns ingen anledning för Europa och USA att bryta kontakten med Ryssland, men det finns heller inga skäl att vara naiv. Putin respekterar varken demokratins spelregler eller motparter som är svaga."

Men man kan anta att ryssarna tolkar det just så, ett USA som under lång tid arbetat för att etablera en robotsköld i Rysslands absoluta närhet. Jag tror USAs nobbande av Putin vilar enbart på Snowden och besvikelsen över att det finns någon som vägrar gå i USAs ledband. Men vi har inte sett slutet på denna historia - om Putin plötsligt har något att vinna på att lämna ut Snowden så lär det ske.

USA må ha en demokrati men den är förbehållen amerikaner och bara dem, vi andra ska böja på huvudet och säga amen. USA har för mycket blod på sina händer och har stöttat för många diktaturer för att det ska vara tillfälligheter. Respekten för demokrati i tex Grekland på sextiotalet - eller i Chile, Kongo mfl mfl - lyser väl inte som en frihetens fyrbåk? Stödet för Mubarak är inte heller något annat än ett sätt att stötta lillebror Israel - inte så värst nära ett demokratiprojekt?

Så jag för min del ser en fara i Obamas Sverige besök - en upptrappning av konflikten med Ryssland. Tsar Putin kommer att klämma ut varenda poäng ur detta nya kalla krig för att på sin hemmaplan kunna fortsätta sitt korrupta styre.

Elakt så blir Sverige en nyttig idiot utan att kunna påverka - för vårt inflytande ökar inte - snarare tvärtom. Obama i Sverige pressar Reinfeldt till än större lojalitet mot USA och USAs syn på vad som är den fria världen.

Janne