En vargavinter väntar våra vargar

Det är tråkigt att det är en så stark polarisering i vargdebatten.

Stadsbo = vargvän, Lantortsbo = vargdödare, är det så enkelt?

Självklart inte - men här har myndigheter samma ansvar för debatten som myndigheter för/emot främlingsfientlighet - det är i många stycken samma debatt - med den stora skillnaden att vargar inte lyssnar på argument kring menyn ...

Vi kan freda tamboskap och troligen renar. Vargpopulationen i Sverige är extremt låg om man jämför med länderna österut. I Norge försöker man se över hur man etablerar fritidsområden (stäng inte vägarna för de 'fria' djuren). Här hemma är utrotning den enda lösningen för de vargrädda - för mej är det en fråga om hur vi sprider vår infrastruktur och hur vi fredar de kräk vi inte vill ska bli vargmat.

I Italien har man hundar som lever med fåren och dessa verkar inte ha lust att vika undan för vargar - färre får på vargens meny. På andra ställen har man hägnat in - färre kräk fällda av varg.

Vi måste hitta ett tonläge där vi gemensamt kan ta beslut för mångfald och inte ensidigt demonisera och därmed förenkla intill idioti - resultatet blir då att den 'starke vinner' men alla vi andra förlorar värden som kanske aldrig kan etableras på nytt.

Det finns fler stora rovdjur i vår fauna  - björn, djärv och  lo - rovfåglar - tex örnar och stora ugglor - ska dessa upp på dödslistan när alla vargar är borta?

Vi lever i en global värld där miljö och livsbetingelser är till för alla levande varelser. Jag tycker att vi ska se till att vargar får plats i det som kanske snart är det sista ursprungliga och dessutom kan locka hit en och annan läkare från främmande jaktmarker ...

Det finns lösningar - bara det finns en vilja! Men vi behöver politiker som vågar ta debatt och erbjuda en väg där alla är vinnare. Har vi det?

Janne